Hur vardagen ser ut

Så i fredags så var jag på jobtrialen och det tog inte mer än 10 minuter efter innan de hörde av sig och sa att jag fick jobbet och började officielt i måndags (alltså igår). Resten av fredagen så gjorde vi inte jättemånga knop, det blev lite pannkaksmiddag på kvällen men det var väl det haha...
I lördags sen så var jag inne på en RSA utbildning hela dagen, det innebär Respnsible service of alchol, som man måste gå för att få servera alkohol i Australien. Den pågick mellan 9 och 15, därefter mötte jag upp Hanna och Ida inne i bondi junction för att handla mat. Kylskåpet var typ tomt haha så det var dags att fylla upp det igen. Jag och Ida gjorde en jättegod laxpasta för kvällen. När killarna kom hem så var de dock väldigt taggade på en utgång så det slutade med att det blev det, denna kväll gick vi till El topo, kul att testa något nytt och det var bra drag ändå tycker jag. 
Söndag morgon åkte jag ut mot flygplatsen för att hämta upp Johan, det var skönt att se honom igen. Vi åt även frukost hela gänget nere på Shuk både för att det är gott och för att fira Johans födelsedag så det var i söndags. Det firades även på kvällen med en utgång till Bucket list. Det är dock skönt att gå dit för de stänger vid 12 så det blir en ganska tidig kväll ändå. 
I måndags gjorde jag första dagen på nya jobbet, det är alltid speciellt men det funkade bra och jag har redan egna stationer när jag jobbar (har jobbat två dagar haha). Sedan var jag inne i junction med Johan för att fixa SIM-kort, bankkonto och sånt där och sedan storhandla mat och basgrejer. 
Idag har jag också jobbat och nu ska vi ut och träna lite. 
 
Ungefär såhär är det vardagen ser ut, det är dock skönt och jag klagar verkligen inte på det, jag trivs som fisken i havet och just nu så vill jag aldrig åka härifrån... (sorry mamma men det är underbart här). 
Från min, Ida och Hannas mysmiddag i lördags innan El topo!

Alla som sagt att jag inte kan...

Jag sitter uppe i huset nu, kollar ut på den underbara utsickten och tänker på vilken tur jag har som är där jag är idag. Jag har även funderat lite på vad det är som har gjort att jag är här idag för det har ju inte bara varit peppanden om man säger så. 
När man står där i situationer och det känns som att hela världen ska rasa samman så tror man verkligen inte att livet kan bli bättre, någonsin, allt känns hopplöst, som att det inte finns någon utväg. Så tänker jag på där jag är idag, och att alla dessa motgångar är de som har gjort att jag är här. 
Jag kommer ihåg för 2,5 år sedan, det var den värsta kvällen och natten i mitt liv, därefter så var det så mycket motgångar hela tiden, det kändes som att uppförsbacken aldrig tog slut. Att jag ens lyckades ta mig till studenten med godkänt i alla ämnen var en bedrift som jag inte trodde jag skulle lyckas med. Men jag lyckades ta mig dit och kände att jag har en plan och detta kommer bli bra. Jag åkte till Schweiz och allt gick åt pipsvängen (för att säga det på ett fint sätt).
Jag kommer ihåg hur jag satt där i soffan hemma hos C & P, hur jag försökte förklara min sida av allt som hänt, hur jag mådde men jag blev aldrig tagen på allvar. Jag minns hur de sa till mig "Du är inte mogen att flytta hemifrån, vilken tur att du inte är längre bort än Schweiz" , "Tänk om du varit i Australien då hade du verkligen inte kunnat komma hem lika enkelt" , "Vi förstår ditt val om kommer inte klandra dig för detta, alla är inte mogna för sånt här i din ålder". Alla dessa ord utan någon egentlig riktig mening bakom, det ända som fanns var falskhet och svarta hjärtan. Dessa människor som man trodde skulle bli som ens extraföräldrar blev istället ens största fiender som fortfarande inte kan släppa att jag inte ville vara i deras familj. Jag önskar nästan att de kunde se hur långt jag har kommit idag. Jag önskar att alla dessa människor som har sagt att jag inte kan, att jag inte är mogen, alla dem som har tryckt ner mig med all deras kraft, jag önskar de skulle se mig här. Ett liv i Australien som jag bara hade drömt om innan, ett liv med människor runt mig som jag tycker om, som jag trivs med. Ett jobb, en lägenhet, ett liv jag alltid velat ha, ett liv där jag får se platser jag aldrig trodde jag skulle få se. 
Så egentligen så skulle de vara rätt att tacka dem, för hade det inte varit för dem och deras ord så hade jag inte haft någon att motbevisa och då hade jag nog aldrig varit här, på det stället jag trivs.
 
 

Löprunda på bondi

Nu har jag, Ida och Hanna precis kommit in från en löprunda och killarna håller på att göra kladdkaka, riktigt gott. 
Under dagen så har vi som sagt inte gjort så mycket, det blev bara att ta det lugnt MEN jag har iallafall lyckats få en jobbtrial på ett jättebra café som jag då ska till imorgon så det ska bli jättekul. Nu ikväll blir det monopol och fika med kladdkaka sedan blir det sova innan jobbet imorgon bitti. Ska bli kul att få in lite rutiner igen!
 
Här är bild från vårt bullbak i söndags, de blev så goda att de alla blev uppätna samma kväll...
 
 
Visa fler inlägg